Om Fittja
Antal invånare: 7 700 (2017)
Avstånd från Stockholms city: 17 km
Fittja är en mångkulturell förort på den röda tunnelbanelinjen mot Norsborg. Orten är en del av Botkyrka kommun. Bostäderna består mest av hyresrätter, men det finns en del radhus och kedjehus. De flesta lägenheterna ligger i loftgångshus eller punkthus.
I centrum hittar du ett brett utbud av både kommersiell och kommunal service. Här finns bland annat butiker och restauranger, mataffärer, frisör, en Lidl-butik med eget bageri, ett bibliotek och det kommunala medborgarkontoret. I många av affärerna finns varor från flera olika länder.
Ungdomens Hus riktar sig till ungdomar i åldrarna 16–25 år. Det är en plats för inspiration och gemenskap där ungdomarna själva är med och utformar aktiviteterna. Det var ungdomarnas egna idé att bygga om den gamla sopsugen mitt framför centrum till en ungdomsgård.
På tunnelbanestationen finns konstverket ”Den knutna revolvern” från 1998 av Carl Fredrik Reuterswärd.
Närheten till Albysjön gör att natur och avkoppling aldrig är långt borta för de boende i Fittja. Vid sjön finns jättegrytor i landskapet som troligtvis bildades när inlandsisens smältvatten forsade fram här för 10 000 år sedan. Förr menade man att håligheterna fungerade som kokkärl åt jättarna.
Intill Albysjön ligger Fittja äng, som är en populär mötesplats med stora gräsmattor, sandstrand, lekplats, plaskdamm, gym och bollplaner. På Hälsans stig kan du ta en promenad mot ett sundare liv.
En plats full av historia, konst och berättelser
I Fittja kan du upptäcka hus, platser och fornlämningar som varit viktiga för området under årens gång. Botkyrkas kulturspår, som delvis går genom Fittja, har tagits fram för att lyfta både förhistoriska platser och det samtida kulturarvet. Leden går längs Mälarpromenaden fram till den vackra moskén som ligger vid Mälarens strand. Under vandringen får du bland annat se en av Stockholms största hällristningar, Slagsta hällristning. Det finns även ljudberättelser att lyssna på medan du går.
På Mångkulturellt centrum kan du titta på utställningar, lyssna på föreläsningar, låna böcker, besöka den öppna verkstaden eller äta vegetarisk mat i restaurangen. Här bedrivs forskning, dokumentation och utbildning i samarbete med Södertörns högskola, Stockholms universitet och Nordiska museet.
Folk kan inte sakta ner mig
Abidaz – Lucida drömmar ft. Aleks
Du ska tänka stort o vilja bra om jag ska fastna med dig
Det är bara para gitt yao
Bakvägen upp till Fittja
Fittjas historia
Fittja blev en befolkad by på medeltiden, men de första lämningarna av människor kommer från den yngre järnåldern. Man har bland annat hittat ett gravfält från denna tid. Innan dess låg stora delar av Fittja under vatten. Man har även hittat en vikingatida båtgrav i Fittja, med rester från en 6 meter lång båt.
Namnet Fittja är forn-nordiskt och kommer från isländska ”fitet” som betyder ungefär ”fuktig strandäng”.
Orten omnämns för första gången 1299 i ett dokument där kyrkan får mark. I samband med reformationen övergick egendomarna till kronan och marken ägdes av lokala bönder fram till 1631.
Under 1600-talet drogs den nya södergående landsvägen från Stockholm via Fittja. Det blev startskottet för en blomstrande tid då bland annat gästgivargården Fittja värdshus byggdes. Där kunde resande längs vägen stanna för att vila och ordna med hästbyte. Carl von Linné, Karl XII och Oscar I har övernattat på värdshuset. I en av flyglarna fungerade det största utrymmet under flera decennier som domstol.
Värdshuset blev senare en del av Fittja gård som byggdes 1812. Under 1920-talet var gården känd för sin produktion av frukt och grönsaker, särskilt hallon. Den tidigare huvudbyggnaden kallas nu för Ängsbyggningen och ligger ner mot Albysjön. Den kännetecknas av sin enkla, strama fasad. Idag är den en privatbostad.
På 1600-talet blev tegelindustrin stor i Fittja. Orten hade ett bra tegelbruk. Här tillverkades tegelstenar åt huvudstaden då många hus i Gamla stan skulle byggas i tegel. På 1800-talet kom också ett uppsving i tegelproduktionen när Stockholms malmar bebyggdes. Idag påminner kvarteret Tegelbruket i Fittja om den tidigare verksamheten.
Fram till 1970 var Fittja en fristående tätort. I samband med miljonprogrammet byggdes området ut med hyreshus, tunnelbanestation och ett centrum. På 1990-talet genomfördes en större ombyggnad av centrumet.
Hall of Fame
Upptäck vilka kändisar som kommer från Fittja!
